Här kommer dem, känslorna som efterfrågats.
Kategori: Livet
How Evil Are You?
Kategori: Livet
"You strike fear into the hearts of many, spreading mayhem and corruption wherever you go. Termites writhe in your soul, and people have sworn they’ve seen your eyes glow red from time to time. You always strive to do what’s wrong, and seek to do to others what you would not do unto yourself. Is there any hope for you? We don’t see any."
PHEAR MEEE!!
*evil cackle*
Mina känslor går inte, de springer.
Kategori: Livet
Woah
Kategori: Livet
Jag fick jobbet och kommer befinna mig i Dublin om mindre än en vecka.
Helt sjukt.
Jag har nog inte landat ännu...
Det är konstigt att se alla sina kläder uppstaplade i prydliga högar på sängen.
Go ahead Yoda, Tell em like it is.
Kategori: Livet
Proove to me that I will die, and I will no longer be immortal.
Kategori: Livet
Man kan spekulera länge i varför man är rädd för döden och vad man skulle vinna på att inte frukta den.
Leva var dag som om den vore den sista är en annan teori som lutar åt motsatsen.
Min frågeställning i detta är, hur vet vi att vi kommer dö?
Vi vet att andra har dött, de flesta i vår släkt är döda och därför antar vi att även vi ska dö.
Jag antar att det är naturligt att refferera till närmaste gemensamma nämnare i frågor som denna.
Jag föredrar dock att se mig själv som individ när det kommer till liv och död. (Även här en ny frågeställning om huruvida liv och död verkligen borde ställas som varandras motsatser då vi inte med säkerhet kan säga att döden är slutet på livet.)
Jag vet inte att jag kommer för förrän det faktiskt sker, jag är odödlig tills motsatsen bevisas.
Och nej, jag godtar inte att andra människor dött som bevis, för andra människor har också brytit ben i kroppen, det betyder inte att jag måste göra det. Andra människor har fått aids, det betyder inte att jag får det.
Sedan att människor lever med samma standard nästan överallt och att de få skillnader som finns gör att de dör förr eller senare, det är jag fullt medveten om. Däremot har jag aldrig träffat en död människa som varit övertygad om att de aldrig kommer dö.
Tills jag ser bevis, förblir jag odödlig.
www.instanthitman.om
Kategori: Livet
Bögsex och Ultravåld
Kategori: Livet
Det händer alltid något här, både bra och dåligt.
Det första som faktiskt lyfte mina stackars mungipor här ute var en afton när jag avnjöt en cigarett på min balkong.
2 bilar körde upp på parkeringen utanför och stannade med ett kittlande ljud. De män som steg ut var i åldrarna 20-25 och de var ungefär 5 stycken. Det dröjde inte länge innan 3 av dem slog och sprakade på den fjärde på marken, den femte mest tittade på. Det var länge sen jag såg gatuvåld på så nära håll, inte utan att man blir lite nostalgisk.
Utöver denna händelse så har jag sett både misslyckade bilstölder, misslyckade våldtäkter och bränder.
Som sagt, det är spännande att bo i förorten och det går fort i hockey.
Jag har funderat en del, och i detta fallet på det fötryck som homosexuella utsätts för.
I början tyckte jag att det måste vara svårt och jobbigt att älska någon när hela världen tittar på en med lupp.
Att inte kunna hålla sin partner i handen offentligt eller kyssas i bankomatkön, utan att få blickar och kommentarer.
Men ärligt talat, är det inte lite spännande att ha det så? Håller det inte ångan uppe lite?
Kärlek fungerar ju ofta på det viset att man vill ha det man inte kan få, den förbjudna frukten som smakar så sött.
Att då den yttre världen, samhället och befolkningen ger en hjälpande hand i att se till att ens förhållande för alltid är granskat och förbjudet kan jag ju tycka är lite av en free ride. Det måste ju göra det både mer spännande och giftigt.
Att varje gång man visar affektion till sin älskade känna den där pirrande känslan av att någon ser en, någon dömer och det är nog tillochmed lite busigt.
Helgen har varit intressant, med besök av både min blivande man och min bror. Även veckan bjöd på ett par tre överaskningar och när jag fick ett sms på torsdagsmorgonen som vittnade om någon form av BitchSlap-krig på Rockbaren så visste jag att min onsdag varit lyckad.
Mitt hjärta vill fortfarande mot den gröna ön och jag börjar verkligen tråna nu.
Det gör nästan ont mellan revbenen.
Det som komma bör...
Kategori: Livet
Ignorera dett blogginlägg thx.
Kategori: Livet
God morgon slashasar och dönickar och välkommen till ännu ett liv av frustrerande nageltrång och panikångest.
Nej, skämt å sido, hur mår du?
Ok, jag flippar över nu jag vet, men så kan det gå när man har en mind-to-keyboard interaction.
Ibland är det helt enkelt så att man inte orkar censuerera på vägen ut.
Jag vet, jag vet, bloggen brukar inte vara såhär emo, snarare grotesk och morbid men idag så känns det helt enkelt inte så.
Eller, jo, där ljög jag. Jag känner mig fortfarande morbid och grotesk, men på ytan är det ett annat lager idag.
Lite crycryemo och lite argharghmental.
Who the hell is God to judge me?
Kategori: Livet
Om det Vackra onda och det Vackara goda, samt deras båda motsatser.
För att lägga lite ljus över människan och hur ondskefull och falsk hon är så har jag ett bra exempel;
Bilkrasher.
Horrida, helst med mycket blod och delar av sargade kroppar spridda över en motorväg.
Så mycket blod som möjligt och även om du vill kalla dig en god människa, så hoppas du att få se ett huvud rulla över de kritvita linjerna och teatriskt lämna ett spår av blod bakom sig.
Mänskligt, inte sant?
Man "vill inte se men tittar ändå", faktum är att jag tror att "vill inte" delen av den gamla klyshan är ett moralspöke som bara huhuar kvar. Klart vi vill se, vi har ju aldrig sett något liknande förut. Och självklart, vem gillar inte en bra story?
Denna historia kan du berätta om och om igen och ingen kommer tröttna.
Insikt i denna fråga gör dig inte mer eller mindre ond, då det var som det var redan från början.
Men försök inte lura mig att du inte blir lite våt i byxan / får lite ribba av att se andra människor slitas i bitar och dö.
Ok, eller så är det bara jag....
Total frihet
Kategori: Livet
Titta på telefonen, skaka på huvudet och snooza en stund (9 minuter av någon konstig anledning),
vakna igen, skaka på huvudet och bestämma sig.
Nej, jag tänker inte gå och slava idag.
Att sedan vakna upp, ta en kopp kaffe, sträcka på tårna och äta kall pizza till frukost lugn i sinnet
och med vetskapen om att din chef kommer ringa, han kommer vara lack, men faktum står.
Du bryr dig helt enkelt inte.
Sedan ta det oförskämt lugnt en vardag, bara slacka och softa och chilla.
Titta lite på tvn, lite på datorn, kela lite med Chippen och sen dra vidare.
Vännerna har semester, barnen är galna och chefen, han har inte ringt.
Skönt.
Total frihet är att inte bry sig.
Att inte känna att man måste.
Att inte göra något man inte vill.
Och att våga.
Fail!
Kategori: Livet
Jag säger upp mig idag. Nya möjligheter har öppnats och det är dags att dra vidare.
Innan jag går hade min mobil tydligen tänkt att jag skulle gå ut med ett CRASH och ett BOOM.
Jag började dagen med att försova mig, och som om inte det vore nog så är jag i väntande fas vid spårvagnshållplatsen då jag hör ett lite bliblipp genom den högt spelande mp3-musiken, ett meddelande har levererats till mottagaren.
Jag hajjar till, jag hade nämligen inte skickat något meddelande.
Jag fipplar upp mobilen och till min stora förskräckelse ser jag det "Meddelandet har levererats till "Chefen""
(Tilläggas ska att min chef har ett namn som gör att han hamnar högst upp i adressboken på vilken mobil som helst.)
Jag försöker andas lugnt och övetyga mig själv om att det nog bara var ett tomt sms som gick iväg, samtidigt som jag knappar mig in i utkorgen.
Jag sätter andan i halsen när jag öppnar det första meddelandet:
"kom online kom online kom online kom online kom online kom online kom online kom online"
Jag ser sms nummer 2 och vill knappt öppna ögonen eller faktiskt läsa det:
"Du, måste dra en grej med dig, ligger vi bara med varandra eller har vi något mer? Måste nog veta innan jag blir för kär i dig... "
Här fick jag ett bevis för hur nördig jag egentligen är när jag , ensam på hållplatsen (bortsett från en och annan väntande)skriker "LOOOOL!" rakt ut i ingenstans.
Dessa sms var aldrig menade att nå sina mottagare. De var menade att vila i min sparade meddelanden- korg till mobilen bryter ihop och bevisen förstörs.
Istället bestämmer sig livet för att fucka mig lite, skickar dem till min chef, samma dag som vi tillsammans ska konfigurera min uppsägning.
Grattis!
Baksidan
Kategori: Livet
Insåg hur få bilder jag har på mig själv på denna bloggen.
Här kommer en på min baksida iallafall.
I put the Laughter in Manslaughter
Kategori: Livet
Ibland är det väl ändå så antar jag.
Vissa människor verkar aldrig uppskatta sitt eget värde.
Missförstå mig rätt, jag anser inte att alla har ett högt värde eller något sådant smörigt.
Vad jag menar är att även om jag hatar människor i allmänhet så gör det mig lite förbannad att människor inte älskar sig själva på samma sätt som jag älskar mig själv. Vad är det som stoppar dem?
I take the The out of psychotherapist.
En del kastar verkligen sina pärlor åt svinen. De anser sig inte värda mer och blir lätt trampade på.
Lägger upp sina hjärtan på silverfat och ber folk att sticka i dem med en gaffel.
Jag undrar jag, om det är jag som har höga skyddsmurar (vaktade av bevingade demoner) runt mitt hjärta och min själ,
eller om det är resten av pärlkastarna som är självdestruktiva.
En vän sa en gång "Man ska inte kasta pärlor åt svinen, men ibland vill man att ett svin ska pilla lite på pärlan"
Kanske ligger något i det.
I put the Fun in disfunctional
Jag är stolt över mig själv. Det jag gjort och presterat under min livstid.
Jag är också stolt över hur jag formats, hur jag blivit den jag blivit och hur jag tacklat livets alla kanter.
Tänker jag på mig själv och hur jag är så blir jag glad. När jag ser mig själv i spegeln blir jag glad
och när jag ser tillbaka på mitt liv eller funderar över mina möjligheter blir jag stolt.
Jag vet att det kan tyckas vara arrogant och på tok för egenkärt, men så är det.
Jag ser ingen anledning för mig att hata mig själv.
Jag älskar mig själv för vad är det som stoppar mig?
Min Mening
Kategori: Livet
Faktum är att lycka får människor att sluta utvecklas. Det är i misär och i dynga som vi frodas intelektuellt och ett förhållande kan ,och är ofta, ett mycket bra sätt att utvecklas på ett intelektuellt plan. Alla bråk, all drama, alla meningskiljaktigheter som /alltid/ uppkommer i relation med andra människor är det som gör att vi tänker till. Förhållanden till andra människor är bra, som partners,eller familj, fiender eller vänner. Men kom inte och försök övertyga systrarna Verklighet om att kärlek är något som rammlar ned i ens huvud som en ljus doft och ett rosenblad. Snarare ett piano med napalm på tangenterna.
Att försätta sig själv i känslomässigt utmanande situationer är bara en bra sak för sinner, i min mening.
Ingenting är mer uppfriskande för din hjärna än att stöta på ett problem den tidigare inte fått hantera.
Bekräftelsen du får på det känslomässiga planet är dessutom enorm när du trillar ut på andra sidan av en nyvunnen konflikt, eller när du rent utav förlorar en konflikt och ser en ny sida av dig själv eller lär dig något.
Jag har en dröm ibland om att bli slagen i huvudet med ett baseball-trä och sedan dumpad i öknen utanför Las Vegas.
Brännande sol och stormande sand och ingen egentligen att förlita mig på.
Där vill jag se mig själv resa mig upp, borsta sanden från mina knän, skyla solen från mina ögon med en sargad handflata och bara börja gå.
Att vara i det mest utsatta av utsatta och ändå ta sig frammåt. Det är ett mål värt att sträva efter.
Spindelväv
Kategori: Livet
Att stå där bakom skör spindelväv
och känna tiotusen orkaner inuti
med larver som kommer krypande i dina vener
och med hans kroppslandskap statuerat
på insidan av dina ögonlock
Att smeka det mjuka på insidan av hans överarm
bara i tankens underbart svartvita land
och sen le fåraktigt åt andras historier
där hjärtan krossar hjärtan
När allt du vill är att blåsa lite lätt
bakom en pojkes öra.
Säga ´hej´ när han går förbi.
Lägga lappar under hans tangentbord och hoppas att han aldrig tittar där.
Leta ärr på hans torso och smeka dem lätt med fingret,
fråga hur.
Hjärtan krossar Hjärtan
och du står där
bakom sköra spindelväven
tillsynes stum.
Cannot Brain Today
Kategori: Livet
Inte längre vill, orkar eller kan och ibland tror jag nog att jag visat dem för många gånger
att även ett stadigt grepp om livet kan lossas och vackla.
Men men, jag håller huvudet över ytan, långt över ytan, för jag är sån.
Stark.
Jag vill bara hem idag.
Huvudet var så bekvämt mot kudden i morse och min skärm visade bilder av platser jag hellre besökt
än magasinsgatan och min arbetsplats.
Funderar på att få lite magsjuka efter lunch, det skulle passa min planering.
(Att åka hem och återigen lägga huvudet mot kudden)
Har ni tänkt på att gamla människor alltid ser så fruktansvärt torra ut?
Vad händer om man lägger dem i ett stort badkar med olivolja?
Suger de åt sig av den då? Eller förblir de torra russin, om än dock halare sådana?
Har ni funderat på att asiatiska kvinnor ser närmast redan döda ut när de når en viss ålder?
Deras ögon blir så svarta och deras ansikten är ofta så väldigt smala att skinner hänger liksom
som fisknät på deras knotor. Är asiater mer benägna att bli zombies då, eller är det en definitionsfråga?
Vad krävs av en zombie, förutom att se ut som en?
Personligen skulle jag hellre välja något annat av de monster som finns, om jag nu fick valet att bli något.
En vampyr kanske? Smyga sig in hos oskulder om nätterna och lusta med blod och kött.
Eller en Varulv, jag har ju alltid gillar skogen och lite pinsam behåring är ju ingen som märker
av om det bara är under fullmånens ljus. Som zombie känns det som om man inte riktigt förstår vad man gör,
eller varför. Dessutom har rått kött aldrig varit någonting som fallit mig i smaken.
Ska man gå än längre in (inte nödvändigtvis djupare) i fantasy-kategorin så kan jag ju nämna att det mytologiska
kreatur jag helst definierar mig själv med. Succubus.
(http://en.wikipedia.org/wiki/Succubus)
Det vackra, det energistjälandet, dröminvaderande och sexuella.
Jag gillar det.
Dessutom har hon en rätt cool lillebror, mycket som jag.
(http://en.wikipedia.org/wiki/Incubus_%28demon%29)
Incubus gör ungefär samma sak, men mot kvinnorna.
Skulle inte heller tacka nej till att bli transformerad till en älva, alv, geting, minotaur osv.
Nu tar jag en paus i morgonens bryderier och återgår till arbetet.
På återseende.
Ireland Calling.
Kategori: Livet
Det heter inte våldtäkt, det heter överasknings-sex!
Kategori: Livet
Sovrums-rodeo går till på följande vis. Som man så är du i doggystyle-position med ditt tilltänka offer (se tidigare inlägg Piraten). Det är innan penetration som du först leksamt lagger offrets hår runt din hand, se till att surra ordentligt för nu blir det åka av!
Steg två, du lutar dig frammåt och viskar, med en tydlig artikulering, "Jag har aids" i hennes öra. Sedan tränger du in fort som attan, håller fast i håret och kollar hur länge du kan hålla dig på plats. Kommentera gärna här nedan med era bästa tider så skall vinnaren få ett pris värt att kämpa för!
Skadat Gods?
Kategori: Livet
Känns som att det blir allt längre mellan mina inlägg här. Kanske motivationen som tryter eller ilskan som svalnat till någon sorts apati. I vilket fall så har helgen flytit på som en helg ska, gjort slut på för mycket pengar och flummat bort mig i ett ingenting där jag vadar i osäkerhetens sörja.
Att inte kasta stenar i glashus är svårt men som jag tidigare nämnt så anser jag inte att det är ett nöje jag bör berövas. Oron över min stundande resa till den gröna ön hänger också som ett ganska tungt hölje över verjkligheten just nu. Även om jag långt inne tror att det kommer regna guld i Göteborg borta från Göteborg.
Jag blir orolig för mig själv ibland. Satt i min enorma soffa och slödatade lite med tvn på mute när jag vänder mig om och ser på skärmen en man som ligger gränslad över en kvinna. Han har en kniv i handen och hade precis skurit upp kvinnan som en fisk. Jag kommer på mig själv med att tänka "äntligen något intressant på tv" och slår på ljudet. Antingen är detta något som alla gör men ingen delger, eller så är det jag som är så störd och verkligen inte borde delge detta (storebror ser oss osv). Nämnas ska väl att det var bara ett program av Navy CIS och inte alls någon cool dogma-rulle.
En annan sak som oroar mig är att varje gång jag ser en ambulans eller polisbil blir jag sjukt orolig och vill helst gömma mig. Med ambulansen kan det ju tänkas som ett friskhetstecken, att man på något sätt skulle känna sympati eller någon phantomsmärta med den som skall plockas upp. Jag har inte själv räknat ut om det är det eller om det är männen i de vita rockarna som skrämmer mig.
En vän sa en gång till mig att man först är vuxen när man ser en patrullerande polis och tänker "Gud, va skönt, vad säker jag känner mig nu", istället för att kura ihop och börja fundera på vad man kan ha gjort för brottsligt. När jag ser en polis så ryser jag lite inombords, vill helst byta dimension och kapitulera. Min andra reaktion är att jag hoppar tillbaka till någon sorts upploppstid och letar genast efter en sten eller flaska att slunga.
Skadad? Javisst, men alla har vi vårt bagage.
SPÅRVAGNSNINJA
Kategori: Livet
Jag var språvagnsninja i morse.
Dodgade böter som Itatchi dodgar attacker.
Kliver på i Bergsjön efter att ha försovit mig en god stund, somnar då som sedvanligt mot fönstret i vagnen längst bak.
Men idag hände något, något som inte vanligtvis händer;
En kontrollant!
Han skakade om min axel lite lätt och tittade ned på mitt nyvakna blinkande.
"Då var det biljettkontroll ja..."
Jag fumlade omkring orden en sekund innan jag mumlade;
"Jag har nog ingen..."
Han satte sig ned bredvid mig och tittade på mig. Jag ljög att jag inte hunnit skicka iväg någon biljett
med mobilen och lirkade snabbt upp den ur fickan.
"Är det ok om jag skickar det nu?"
Jag använde de stora (och för en gångs skull osminkade), gröna hundvalpsögonen
och drog tummen tankfullt över mobilen.
Han tittade på mig, på mobilen och tillbaka igen och suckade.
"Hur gammal är du då?"
Jag svarade sanningsenligt samtidigt som jag lutade mig in mot honom några centimeter och såg lite skamsen ut.
Han suckade igen och började plötsligt prata snabbare, om att jag egentligen är vuxen nu och att det minsann är dyrt med böter. Jag höll mina hundögon på honom under tiden och "mm"ade och suckade.
Han lät mig skicka biljetten retroaktivt och log sedan och gick.¨
SUC-FUCKING-CESS!
Dublin kallar.
Kallet är starkt och nu söks jobb och lägenhet.
Kanske är tattargenen som sparkar omrking lite i DNA-stegen men jag vill iväg.
Får se om det blir Juli eller Augusti.
