StrUCK

Faktum är att lycka får människor att sluta utvecklas. Det är i misär och i dynga som vi frodas intelektuellt och ett förhållande kan ,och är ofta, ett mycket bra sätt att utvecklas på ett intelektuellt plan. Alla bråk, all drama, alla meningskiljaktigheter som /alltid/ uppkommer i relation med andra människor är det som gör att vi tänker till. Förhållanden till andra människor är bra, som partners,eller familj, fiender eller vänner. Men kom inte och försök övertyga systrarna Verklighet om att kärlek är något som rammlar ned i ens huvud som en ljus doft och ett rosenblad. Snarare ett piano med napalm på tangenterna.

Att försätta sig själv i känslomässigt utmanande situationer är bara en bra sak för sinner, i min mening.
Ingenting är mer uppfriskande för din hjärna än att stöta på ett problem den tidigare inte fått hantera.
Bekräftelsen du får på det känslomässiga planet är dessutom enorm när du trillar ut på andra sidan av en nyvunnen konflikt, eller när du rent utav förlorar en konflikt och ser en ny sida av dig själv eller lär dig något.

Jag har en dröm ibland om att bli slagen i huvudet med ett baseball-trä och sedan dumpad i öknen utanför Las Vegas.
Brännande sol och stormande sand och ingen egentligen att förlita mig på.
Där vill jag se mig själv resa mig upp, borsta sanden från mina knän, skyla solen från mina ögon med en sargad handflata och bara börja gå.

Att vara i det mest utsatta av utsatta och ändå ta sig frammåt. Det är ett mål värt att sträva efter.